morfar

morfar älskade att bada "sisten i är en rutten sill"sa han alltid. han fuskade så fort han fick chansen, hade inte bilbältet på så han kunde komma först ut ur bilen eller sprang innan vi sagt klara, färdiga, gå! han var ett barn själv, full av energi men en lite sämre pedagog. vi lekte på lika villkor och vi lekte länge för morfar blev aldrig trött. förra året gick han bort i alzeimers, märkligt att förlora någon innan de slutat andas, det eviga barnet som lämnade hans ögon. men jag minns dig nu morfar, jag minns när jag sa "nu är jag svettig som en babian" och du sa då åker vi och badar.